Med vår mångåriga kunskap hjälper vi till i stöket och ser till så att den där varma julkänslan verkligen kommer fram.
Vad är det för skillnad på tuffa och ädla detaljer? Hur får du till den perfekta rosafärgade insidan på oxfilén?
Hur påverkas köttkvalitén av uppfödningen? Vad händer när kött möras och vad innebär egentligen torrsaltning?
I denna grillguide delar vi med oss av våra erfarenheter, kunskaper och handfasta tips om hur du grillar kött, röker kött, preppar och marinerar... Julguiden
Tid- & temperaturguiden
Köttkunskap
Grillguiden
FÄRSKT SVENSKT LAMMKÖTT – ÅRET RUNT
Traditionellt sett lammade tackorna i Sverige under våren, och så slaktades lammen på hösten. Men eftersom allt fler vill ha färskt svenskt lamm året runt så har svenska uppfödare börjat att styra om sin verksamhet.
– Vårt mål är att coacha våra svenska bönder så att vi kan få till en uppfödning som täcker in hela året, säger Elisabeth Svensson, lammexpert på Scan. Därför delar vi in lammen i kategorierna vår-, sommar-, höst- och vinterlamm.
Det är alltså inte när lammet föds, utan när det slaktas som avgör vilken årstidskategori det tillhör. Höstlammen, som utgör majoriteten av våra svenska lamm, föds på våren och slaktas på hösten.
– Vi vill att fler lamm går till slakt under vintern och våren, för då får vi en bättre fördelning över året. I dagsläget är 30 procent av allt lammkött i Sverige svenskt. De resterande 70 procenten kommer från Nya Zeeland och Irland. Så, om det är svenskt lammkött du vill ha, så ska du köpa från Scan. Vi säljer enbart svenskt lammkött.
Scan har 2 500 gårdar som föder upp lamm. Det finns i runda tal 290 000 tackor som varje år föder 300 000 lamm, varav 220 000 går till slakt.
– Vi ser ett ökat intresse för just svenskt lamm. Idag äter vi i snitt 2 kilo lamm per person och år, vilket i en internationell jämförelse är väldigt lite. Men det håller på att förändras, säger Elisabeth. Från kockar hörs allt oftare att man vill ha lammkött med lite mer smak och karaktär. Och så vill man gärna veta från vilken gård lammen kommer. Jag tycker det är jättebra att kockarna driver på med hur de vill ha lammköttet. Det är ju de som sätter trenderna och vi välkomnar gärna att lammköttet får smaka lite mer.
Vi svenskar är generellt lite känsliga för kött med karaktär, vilket är synd
Om man tittar på nötköttet så kan snart varenda konsument nämna ett par olika köttraser. Hur är det med lamm?
– Det är verkligen dags att börja prata mer om de olika lammraserna, speciellt med kockar som är väldigt kunniga generellt. Jag tycker också att vi ska prata mer om hur ålder och foder påverkar köttets smak och karaktär. I stora lammländer talar man till exempel mycket om ”grass fed”. Det finns mycket att lära kring lammkött, och vi har ett mycket bra djurmaterial här i Sverige.
När blir ett lamm klassat som får?
– Vi går efter så kallad biologisk ålder, inte den ålder som uppfödaren anger i sin dokumentation. Biologisk åldersbedömning innebär att man vid slakt tittar på tandfällning och färgen i lammets knäled. Är den blålila klassas det som lamm och är leden grå klassas det som får. Ett lamm är oftast mellan fyra månader upp till ett år gammalt.
Och hur vet vi var i Sverige lammet kommer ifrån?
– När det gäller att ange vilken gård lammköttet kommer ifrån så har vi ju självklart den informationen. Vi måste bara få till ett praktiskt sätt att märka ut alla gårdarna. Tyvärr är strukturen kring lammuppfödning sådan i Sverige, det är svårt att ändra den snabbt. Men det är saker på gång med spårbarhet till gård eller region, så mycket kan jag säga.
Elisabeth är noga med att påpeka att det görs mycket för att ytterligare förbättra den svenska lammuppfödningen.
– Bland EU-länderna sticker Sverige ut som det land med minst användande av antibiotika, och det svenska lammköttet är garanterat fritt från hormoner. Dessutom gynnar djurens betesmarker den biologiska mångfalden. Stora gräsytor som används för bete eller vinterfoder binder nämligen in stora mängder koldioxid i sin fotosyntes vilket är bra för klimatet.