KÖTT OCH KLASSIFICERING

VAD ÄR BRA KÖTT?

Det är lite tekniskt. Men om du är intresserad, bra att veta. Nuförtiden finns klassificeringen för att avräkningspriserna från lantbrukare till slakt och priserna i handeln skall vara jämförbara. Mindre gårdsslakterier behöver inte klassa sina djur utan kan söka dispens hos Jordbruksverket.

NÖT, KALV OCH LAMM

I EU används samma klassificeringssystem: EUROP. Alla djurslag utom gris delas in i kategorier, formklasser och fettgrupper. Kategorin bestäms av djurets kön och ålder, till exempel ungtjur och ko. Formklassen är indelad i fem huvudklasser E, U, R, O och P. Varje klass kan också få tillägget + eller – vilket ger totalt 15 klasser. Definitionen på de olika klasserna är:

E – Extremt svällande och välutvecklad

U – Mycket svällande och välutvecklad

R – Svällande och välutvecklad

O – Välutvecklad

P – Något tunn och insjunken

 

Fettgrupperna delas in i 1-5 och även där kan gruppen ges + eller – vilket ger 15 fettgrupper. Fettgrupperna benämns mycket liten, liten, ordinär, riklig och mycket riklig. Kalvkött klassificeras dessutom efter färg och kan få en, två eller tre stjärnor där tre stjärnor är det ljusaste kalvköttet.

KLASSIFICERING AV GRIS

Grisar klassificeras genom att man mäter slaktkroppens köttprocent. Mätningen sker antingen med ett elektroniskt mätinstrument HGS (Hennesy Grading System). Instrumentet mäter ryggfettets tjocklek på två ställen och ryggmuskelns (kotlettens) tjocklek på ett ställe. Mätningen kan också ske med ett AUTOFORM-instrument som med hjälp av ultraljud mäter köttprocenten. Köttprocenten kan ligga mellan 41 och 65 men de flesta grisar hamnar kring 56 och 61